James Peace

Kenneth James Peace watalelwa ePaisley, mhla tinge-28 September, 1963. Ungumqambi waseScotland, umdlali wepiyano wekhonsathi kanye nemculi lobonakalako.
Umlandvomphilo
[hlela | edit source]James Peace watalelwa ePaisley, eScotland, mhla tinge-28 Inyoni, 1963. Wacitsa sikhatsi lesinyenti sebuntfwana bakhe eHelensburgh, indzawo yekungcebeleka leseceleni kwelwandle enshonalanga yaseScotland.[1][2][3] Umndeni wakhe bewufaka ekhatsi ebaculi labanyenti (sib. John McGhie), futsi uphindze ahlobane na Felix Burns, umqambi lodvumile wemculo wekudansa encenyeni yekucala yeLikhulu lemashumi lamabili.[1][4] Watfola imfundvo yepiyano kusukela aneminyaka lesiphohlongo futsi kudlala kwakhe kwekucala emmangweni kwenteka aneminyaka lelishumi nakune, enta umculo wa Scott Joplin.[3] Ngesikhatsi aneminyaka lelishumi nesitfupha wamukelwa eRoyal Scottish Academy of Music and Drama (nyalo lesiyibitwa ngekutsi: Yi-Royal Conservatoire of Scotland) njengemfundzi lomncane kakhulu lowake waba ngumfundzi wesikhatsi lesigcwele.[1][2][4][5] Ngemnyaka wa-1983 watfola ticu eNyuvesi yase Glasgow nge digri yeBA ekufundziseni ipiyano. Ngemnyaka lolandzelako watfola idiploma yekudlala umculo ngemuva kwekudlala IKhonsathi yePiano yaMendelssohn No.1 ne-okhestra ye-RSAMD.[4][5] Ngemuva kwekushiya sifundvo lesisemtsetfweni bekafunwa kakhulu njengemdlali wepiyano futsi bekahlala e-Edinburgh nga-1988-1991.[1][6]
James Peace wahlala eBad Nauheim, eJalimane kusukela nga-1991-2009.[7][8] Kusukela nga 1998 wenta sifundvo se tango, wakhicita i-CD yakhe yeScottish Tango (Tango escocés)latakhele yona nalenemtselela we-tango ngekhatsi, futsi nga 2002 waba lilunga lelihloniphekile le Victoria College of Music.[4][9][10][11][12] Ngawo lowo mnyaka wahamba waya kukhonsathi yekuvakasha ahamba yedvwa enyakatfo yeJalimane ngenyanga yeNyoni/Imphala kanye naseMpumalanga Lekhashane ngenyanga yeLweti, waniketa umdlalo wakhe wekucala we Tango XVII eHong Kong.[9][10][11][12][13][14]
Eminyakeni lelandzelako imidlalo yakhe yayigcila eYurophu. Uye wenta ema-tango akhe kula madolobha lamakhulu lalandzelako: e-Amsterdam, e-Atenas,[15] eBerlin,[16] eBrussels, eHelsinki,[17] eLisbon,[3][18] eLondon, eMadrid,[3][19] eOslo,[20] eReykjavík[21] kanye naseVienna.[22]
Nga 2008 waba lilunga lelihloniphekile le London College of Music kuhlonishwa imisebenti yakhe ku-tango.[23][24][25]
Ngemuva kwesikhatsi lesifishane ase-Edinburgh wabuya ngenyanga yaFebruary 2010 eJalimane wayohlala eWiesbaden.[1][2] Loku kwaholela ekutseni abe nemizwa lemisha yekudala futsi wenta emafilimu lamafishane lamanye waticambela yena ngekwakhe. Ifilimu yemibhalo K. James Peace in Wiesbaden iphakatsi kwemisebenti yakhe kulolohlobo.[23][24][25]
Tentsengo neMiklomelo
[hlela | edit source]● Umklomelo Wekucala, I-Agnes Millar Prize. EGlasgow, 1983[5]
● Umklomelo Wekucala, I-Dunbartonshire EIS Prize. EGlasgow, 1984[5]
● Umklomelo Wekucala, I-Sibelius Essay Prize. EGlasgow, 1985[5]
● Idiploma yekuhlonishwa, I-TIM Premio. ERoma, 2000
● Idiploma yekuhlonishwa, I-IBLA Foundation. ENew York, 2000[1][2][6]
● Indondo Yesikhumbuto (First Class), I-International Piano Duo Association. ETokyo, 2002[26]
● Indondo Yeligolide, I-Académie Internationale de Lutèce. EParis, 2008[1][2]

Tinhlavu Letiyinhloko
[hlela | edit source]● Imphophoma (I-The Waterfall)[27]
● Ingoma Yakusihlwa (I-Aubade)
● Tinyembeti Letitfulile (I-Lento Lacrimoso)
● Emacembe Langasanakwa (I-Forgotten Leaves)
● Isonata ya-Oboe (I-Sonata for oboe and piano)
● Imashi yeMkhosi longu no.1 (I-Ceremonial March no.1)
● Imashi yeMkhosi longu no.2 (I-Ceremonial March no.2)

● Ligolide Lelikwindla (I-Autumn Gold)[28]
● Ingoma Yaphakadze (I-Eternal Song)[1][29]
● "For Georgia" (lulwimi lwesiJojiya: საქართველოსთვის)
Emalinkhi Angaphandle
[hlela | edit source]Emareferensi
[hlela | edit source]- 1 2 3 4 5 6 7 8 Birgitta Lamparth. "Keine ‘stacheligen’ Klänge", Wiesbadener Tagblatt (Liphephandzaba laseJalimane), mhla tinge-10 ÍNdlóvana, 2011
- 1 2 3 4 5 Julia Anderton. "Tango wie eine süß-saure Geschichte". Wiesbadener Kurier (Liphephandzaba laseJalimane), mhla tinge-24 ÍNdlovu, 2012
- 1 2 3 4 Soledad Carrizo-Araya. "Una entrevista al compositor James Peace". Hoja de Ruta Digital, íNgongóni, 2022
- 1 2 3 4 Sabine Klein. "Meine Musik ist wie ich - sehr romantisch". Frankfurter Rundschau (Liphephandzaba laseJalimane), 1992, inombolo yamagazini 254, inombolo yelikhasi 2
- 1 2 3 4 5 G. Müller. "Die Seele des Klaviers tanzt Tango". Kulturspiegel Wetterau (lomagazini waseJalimane). mhla tinge-17 ÍNdlovlu, 2001, inombolo yelikhasi 5
- 1 2 "James Peace". FRIZZ (lomagazini waseJalimane). Bhimbídvwane 2001, inombolo yelikhasi 5
- ↑ Manfred Merz. "Virtuose, gefühlsbetonte Welt der Romantik", Wetterauer Zeitung (Liphephandzaba laseJalimane), mhla tinge-12 ÍNgongóni, 1992, inombolo yelikhasi 19
- ↑ "James Peace". The Tango Times (lomagazini waseNew York). Inombolo yamagazini: 2002/2003 (39). Inombolo yelikhasi 1-5
- 1 2 National Library of Scotland. Tango escocés
- 1 2 Philharmonie de Paris. Tango escocés
- 1 2 de bibliotheek. Tango escocés
- 1 2 "James Peace". La Cadena (liphephandzaba eHolland). ÍNyoni 2002, Inombolo yelikhasi 26
- ↑ TangoTang, Hong Kong (香港). Incwadzi yetindzaba, mhla tinge-8 ÍMphala, 2002
- ↑ "James Peace". 南華早報 (liphephandzaba eHong Kong). mhla tinge-9 ÍMphala, 2002
- ↑ Incwajana yekhonsathi {Για σένα Αγγελική}. Athens, mhla tinge-27 Mabása, 2016
- ↑ Tangodanza (lomagazini waseJalimane). Inombolo yamagazini: 1/2002 - 9
- ↑ Iphosta yekumemetela lekhonsathi (luhambo lwekhonsathi eFinland, 2014)
- ↑ Iphosta yekumemetela lekhonsathi (luhambo lwekhonsathi ePutukezi, 2016)
- ↑ Iphosta yekumemetela lekhonsathi (luhambo lwekhonsathi eSpain: ¡Feliz Cincuenta Cumpleaños - 2013!)
- ↑ Listen.no. James Peace (flygel). Munch Museet. Oslo, mhla tinge-16 ÍMphala, 2004
- ↑ Ríkarður Ö. Pálsson. "Skozkir Slaghörputangoár". Morgunblaðið (liphephandzaba e-Iceland). Mhla tinge-8 ÍMphala, 2002
- ↑ Incwajana yekhonsathi (Vienna). Mhla tinge-23 Bhimbídvwane, 2005
- 1 2 National Library of Scotland. K. James Peace in Wiesbaden
- 1 2 Deutsche Nationalbibliothek. K. James Peace in Wiesbaden
- 1 2 Whittaker Live. "Wiesbadener Highlander K. James Peace - New DVD"
- ↑ "International Piano Duo Association (東京), Tokyo. Luhlu lwebaphumelele, 2002". Archived from the original on 2020-05-27. Retrieved 2026-05-28.
- ↑ Hessisches Staatstheater. Incwajana yekhonsathi 12/19 íNyoni 2021
- ↑ "Violine schwebt über das Orchester". Schwäbische Post (lomagazini waseJalimane). Mhla tinge-4 ÍNhlaba, 1992
- ↑ National Library of Scotland. Eternal Song Op.32, Peace, K. James
- ↑ British Viola Society Newsletter, ÍNgci 2023
- ↑ Hoja de Ruta Digital, México. "Una corta historia del tango", mhlaka-22 íNdlovu, 2022
- ↑ National Library of Scotland. Tangos op.33, Peace, K. James